Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Han går där bredvid mig ...

Där jag går,
på min långa väg,
där går han,
osynlig bredvid mig,
han viskar ofta,
ord som skrämmer,
som även tröstar,
som i det svåra skänker styrka,
han säger åt mig att leva,
att göra det bästa av livet,
att han är med mig,
att han kommer att vara min guide,
den dag det är dags att lämna denna värld.

I mitt öra hör jag dessa ord;
lev livet, det är inte lätt,
du klarar av det,
ännu är det inte dags,
den dag det är dags så märker du det,
för jag vill dig väl.

Han går där bredvid mig,
hans namn är döden.




Fri vers av Maria Thunholm
Läst 681 gånger
Publicerad 2018-01-23 16:54

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  ej medlem längre
Utan döden, inget liv!
2018-01-23

Fulbergarn
en sann vän
2018-01-23





  < Nästa text
< Föregående