jag ser mig i min spegel
efter år som flytt
glimten i ögat
som aldrig föds på nytt


det var nåt som hände
som jag inte känner till
något som jag anar
som inte synas vill


ibland i mina drömmar
det visar sig i kraft
i svärtans alla färger
kommer i all hast


jag drömmer om en pendel
som stilla hänger ned
fem tysta silverkulor
som väntar med besked


jag går fram till en veranda
där scenen spelas upp
sätter pendelen i rörelse
och väntar på dess suck


sucken kommer aldrig
istället pendeln den tar fart
snabbare och snabbare
mot en illvillig extas


kulorna blir större
omger snart mig helt
jag får inte luft
allting känns så fel


jag kan inte tänka
panik i form av silver
snälla för mig bort
från min svindel inför livet


jag har startat något nu
som inte kan ta slut

makten är ej min


snälla hjälp mig ut.