så liten

låga ängslig

vi kan tända ljus

när det mörknar

behöver vi inte vara

ensamma

inte ens då

fyren står tom och kall

övergiven

vi öppnar stängda fastgistna portar

går stadiga vindlande steg

med lys i händerna

tillsammans tänder vi

ledfyr i mörker

för vilsna själar

i knakande fogar

grundsökande

på stormigt hav

må ledfyren åter lysa

bida sin vakande låga

trygg för andäktiga kroppars

sökande öga

brinn så alla kan se dig!