Hon står helt stilla, kryper allt längre in i sin skortstenskappa.
Drar upp kragen framför näsan, där hon står, precis bredvid kommungubbarna.
De ska tydligen spola.
Spola isbanan där ungarna ska glida fram senare på förmiddagen.
Stampar med fötterna, i sin egen takt.
24 minus i blåsten.
Fredag.
Sista dagen med ungarna i klass 2.
Och på schemat står skridskor.
Duktiga flickor med vita konståkningsskenor
Stökiga pojkar med sina hockeyrör
De kastar sig ut på isen, lyckliga och fulla av liv.
Och hon står som vanligt bredvid, och tittar oförstående på.
Kan verkligen inte förstå deras lycka
Fjortonåringen ryser, och kröker tårna.
Det är vackert med skridskor, något skört, det kan hon inte neka.
Dock är inte alls lika trevligt med de förfrusna fötterna som blir blå i duschen några timmar senare, de alldeles svarta tårna.
Flickan slår armarna om kroppen, tittar länge på sina skyddslingar
Önskar hon kunde vara precis som dem
Vänder sig om och går