![Poeter.se logo](media/img/gui/poeter_logo.png)
![icon](media/img/gui/bg_top.gif)
![](media/img/gui/line.png)
Jord
Jord vill mig något
Söker mig
Påkallar min
uppmärksamhet
Vill avslöja
att vi kommer
att ha mycket
med varandra
att göra
Det vet jag väl
men vill inte
kännas vid det
Än så länge
jord
är du bara något
jag förflyttar mig på
Och då menar jag
horisontellt
Du blir lite larvig
när du hela tiden
gör dig påminnd
Ett barn som inte
kan hålla tyst
om en överraskning
Jag är ju vuxen
jag kan bärga mig
Tjuvkikar inte
Nu går jag ytterligare
en stund
och låtsas som om
du inte fanns
Vänder ansiktet från dig
pressar ihop läpparna
vägrar erkänna
att du inte går att tänka bort
jord
En skön svärta
fyller mig
Pressar uppåt
Tårar av bläck
tränger ut
täcker himlen
Mitt kontrakt är
oundvikligt
jord
Jag vet
Men det finns andra
De går före
och har lärt sig
fördragsamhet
förstått att acceptera
Gör det du ska
i tur
och ordning
jord
men låt mig
leva min lögn
ännu några steg
Fri vers
av
Jan Simonsson
Läst 249 gånger och applåderad av 10 personer Publicerad 2010-02-19 23:33 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Jan Simonsson
Senast publicerade
Växlingarna Förorten uppdaterad Förorten daterad Cykler Väntan Spår Att tappa masken Vinterhaiku ![]() |