Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
För att min Albin antagligen kommer bli/har blivit kallad en Gary Stu flera gånger och han faktiskt inte är det. Alberoth (Albin Snowe) Är The God of Freedom. eller Freedom. Precis som att alla känner till Döden. (Hans far.)


Att vara Frihetens Gud har sina baksidor.

Jag minns allt, ner till minsta lilla detalj,
allas namn,
färgen på allas ögon,
alla ord som sas,
i ordning.
Allt minns jag, alltid.
Allt utom hur jag kände mig.

Om jag älskar dig så gör jag det starkt,
passionerat,
tills jag kliver ur rummet, och bara minns hur allt såg ut,
varje ord vi sa,
men inte den kärlek jag kände för dig.

Om jag hatar dig gör jag det också passionerat,
tills jag tänker på något annat, känner en annan känsla,
glömmer för en sekund mitt hat mot dig.
Då hittar jag det inte igen, jag måste hata dig på nytt.
Du måste få mig att hata dig igen.
Annars är jag likgiltlig.

Jag är fri från känslor, fri från långsinthet, fri.

Jag kan höra hur långt som helst.
Även riktigt svaga ljud.
Allt jag vill höra, även det som
har sagts och det som
kommer sägas.

Jag förstår också allt jag hör.
Vilket språk det än sägs på,
så hör jag det som om det sades på
mitt språk.
Allting översätts, så bra det går.

Men vad skulle jag inte ge för att få höra
en kärleksförklaring på orginalspråk.
Eller en sång, där inte melodin försvann
och allt jag hörde var sångtextens betydelse.

Jag är fri från missförstånd, fri från utanförskap, fri.

Jag anpassar mig bra.
För att aldrig hamna i en tid,
eller en värld,
där jag inte passar in,
så anpassar jag mig bra.

Om en kung kommer framridandes till mig och stiger av,
slänger till mig tyglarna och kollar på mig,
som om jag glömt något och därmed riskerar mitt liv,
då svarar jag med nedbörjda blickar och lyssnar till 'stallpojke'.
Vare sig jag vill det eller ej.

Om jag blir kallad in i en cirkel ritad i blod
av en församling klädd i svarta kåpor och
de ber mig att fånga ett monster,
då tvingar jag dem böna och be och kravla inför sin gud,
vare sig jag vill det eller ej.

Jag är fri från att bli upptäckt, fri från att ständigt leva under hot, fri.

Och om du älskar mig,
och minns hur jag älskar dig,
och tar för givet att jag gör det,
då minns jag min kärlek till dig,
hör varje ord du säger,
och älskar dig tillbaka.

Jag är fri från kärler, fri från ord, fri från att fastna i en egen personlighet.
Fri.


Men jag vill aldrig vara fri från dig.




Fri vers av Gylling
Läst 288 gånger
Publicerad 2010-03-15 23:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Gylling
Gylling