Så sjöng barnen på min älskade Tores begravning för tio år sedan.
Bild: sjunde våningens balkong i Eskilstuna.
Första dagen på resten av mitt liv
"Vad är vårt liv?
en flyktig dröm?
en rök?
en skugga blott?"
sjöng jag som barn
idag en större verklighet
Allt går mot sin fullbordan
drömmen
visionen
av lyckliga barn och deras familjer
vänners trofasthet
band som brast
men nya som knöts
som består
och djupnar
Jag känner en djup djup tacksamhet
i djupet av mitt hjärta
för de ljusa minnena
för smärtan och såren som läkt
för misstagen som fick ge nya insikter
för tillfredsställelse
lycka på livets höst
för en framtid som bara leder uppåt
Uppåt, uppåt, uppåt!
...för mig och alla de mina
närstående
som vänner
Uppåt!