jag är blott människa
en diffus avbild av en själ
skulpterad i kött och blod

en människa
utsidan är täckt av skinn
små rispor lite här och var
fläckar och minnen
av en historia
som är helt och hållet jag
och inget mer

sår och sårskorpor infekterar även insidan
i förlorade minnen
i förträngda år och dagar
och i känslor
som sorg.. och glädje…
hopp och förtvivlan
men ingenting jag kan placera
ingenting med anknytning
till vad, eller vem jag måste varit
för att komma hit

Jag är människa, visst…
människa i kött, blod, tankar och känslor
ännu en av detta infekterade djur
en varelse som, precis som alla andra
alla andra människor…
jag sliter ur mitt eget innehåll
gröper ur mig själv
en smula i taget
ett ögonblick…i taget
… precis som alla andra

men… det finns inget avslut
så… jag tror jag stannar här

/