Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

nattaklagan

fågelkvitter och motorljud

som i symbios

det vackraste vackra

och det ljud som får mig att vilja skära av öronen

jag gav fåglar till alla som fyllde år

… när jag var yngre

både i glas och porslin

jag tror… t.o.m. i metall och trä

… det är min hela definition på vad som är vackert

en fågel… och allt runt omkring…

Visst… kvittret håller mig klarvaken ganska bra

… men med ett nästan-leende-fast-bara-i-huvudet leende

och varannan minut… en bil

… eller en buss… eller en motorcykel…

och irriterande mopeder som låter som om man fått en rasp inkörd i hjärnan via ändtarmen i kombination med en köttätande mask som biter sig genom trumhinnan…

… fast jag får väl skylla mig själv

Jag har ju alltid valet att stänga till fönstret

… och svettas ihjäl

inte för att ljuden försvinner… bara kvittret… inget mer…

Jag önskar jag kunde bo och leva i en saltöken… eller kanske… sibirien…

någonstans där ingen vill vara…

då kanske jag kunde sova…

eller bara modifiera vägen litegrann… ja, så att det inte är en väg längre…

… kanske mer som ett stort hål i marken… fyllt med pingisbollar

nej... det vore ju bara fånigt…

jag måste bara lära mig hur man blir döv… då skulle problemet lösa sig själv…

tjipp

/




Fri vers av Jonny Larsen
Läst 173 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-05-29 02:49



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonny Larsen
Jonny Larsen