Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag Fogas Samman


jag har rest länge nu
och det känns som att jag närmar mig.

jag borde närma mig.

ändå är det som att saker undan för undan liksom lättar och försvinner - som att jag avdunstar
och verkligheten går i bitar.

ändå vet jag att jag närmar mig.

ändå vet jag att jag fogas samman.

Alkemisten och Karin Boye skrattar och säger: "kom ihåg att skatten finns vid dina fötter och att det är resan som gör mödan värd."

jag ler hånfullt åt både alkemisten och mig själv.

jag sitter i en gul buss med regn på fönsterrutan och en solnedgång i horisonten.

det röda ömsom flyter

ömsom stannar upp.






Fri vers av barfotafantomen
Läst 347 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-06-12 19:25



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP
Vilken skönt komplex bild!

Tolkning: Liksom bussfärden som både går vidare och stoppar - process - man kommer närmare fastän allting tycks spridas åt olika håll (inkluderar mera, skärskådar isär, komprimerar allt).
2010-06-12
  > Nästa text
< Föregående

barfotafantomen
barfotafantomen