Apan ligger och vrider på sig i sängen
som om han försökte fånga en ständigt flyende sömn

En fluga sitter fast i flugtejp ovanför sängen

Den kämpar desperat för att komma loss
dess ångest sprids med de panika vingslagen

Sakta stiger surret tills det blir ett tjutande larm
som övergår till en auktoritär röst:

- Varför gå på månen när du kan flyga till solen?
Släng dina glasögon och ändra dina perceptioner
så kommer du alltid att ha det varmt

Flugan tystnar som om han nu vill
omfamna det okända

Apan somnar återigen till ljudet av sitt egna skrik