Betraktelse...
(eget foto)
Jag var älskad av den finaste människa som fanns
Höstfärgerna -
åhh så de lyser
där jag går med kameran
längs stranden
stannar till här och där
bara för att andas in
den friska, kyliga morgonluften
men också för att njuta
av det vackra landskapet
de flesta småbåtar
ligger ännu kvar i hamnen
flera änder simmar på rad
och lite längre bort
ser jag havet försvinna
bakom horisonten
ännu finns en och annan
blomma kvar
och rönnbären har väl aldrig
varit så starkröda som nu -
det blir många vackra höstbilder
många intryck
mina tankar går ett år
tillbaka i tiden -
då när min man och jag
vandrade på lågfjället
i det samhälle vi bodde i
under nästan trettio år
hösten var även hans
favorit-årstid
jakten, bärplockningen
skogspromenaderna och
många andra naturupplevelser
hösten är vacker -
men även om jag ännu inte
kan se den
med riktigt samma ögon
som under alla de år
han fanns vid min sida
så försöker jag -
en dag i taget...