I en stad där hatet växer, och betongmuren är hård, mötte jag min kärlek. Även om vi två är två, så vet jag att det bästa inte har hänt än. När jag dras längst smutsen och alla skrattar känns det bara på riktigt. För kärleken är uppgång och hårda fall på en och samma gång. Så när murarna krossats, och betongen ersatts av ängar så finns du där. Och jag vet, och hjärtat vet, att det bästa inte har hänt än.