Den sitter fast
kommer ingenstans

fastnat
i mitt bröst
odefinierbar
fast
klistrad

djup som natten
mörk som sot
förstår
inte

vill förstå
vill känna
lösa upp
upplösa

nattsvart gråt
sotsvart sorg
saknad stor
efter någon
något

propplösning funkar ej
vad är det för fel på mej

känna
älska
gråta ut

vill att sorgen ska ta slut
klumpen den ska bort
vill känna
att den rinner bort
blir mjuk som kräm
mjuk som bomull
inte hård
inte som granit

vill känna att den rinner som sand
mellan mina fingrar
bort
ned i gen
blandas med
allt som finns
försvinna
lämna mej

bara lämna små märken
i min själ

som en kär hågkomst
om det som var
som det var

så nu gråter jag ut
silvertårar mot min kind
stilla
droppande
löses upp
seglar i väg

bort till minnenas horisont
lagrat förevigt
i mina arkiv

märkt

älskade saknade
förevigt
mina
♥