Nattens mörker
kliver in i natten
breder ut mina armar
öppnar mitt hjärta
stiger ut
i natten
in i mörkret
i det svarta
när jag kliver in
möter mörkret
med ett öppet sinne
natten känns ljus
små silverljus tänds
runt omkring mej
ett öppet jag
allt känns så ljust
i detta mörker
löses upp
förvandlas till en ljus plats
när jag inte räds
inte är i förtvivlan
utan kliver in
så vänder det
någon drar bort det mörka
silverhänder tar bort
sveper undan
ser inget mörker
mörker blir till ljus
att inte möta mörkret
inte våga
möjligheten att se ljuset
det skimmrande
försvinner
vill inte det
vill andas silverljus
i silvertimmarna
ända fram till gryningsljusen
anländer med silverskeppen
skimmrande gryningsljus
som tänder morgonen åter