Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Aftonpsalm II

Det tycks som världens faror
planterar sina snaror
allt tätare kring oss,
så när sig natten sänker
ett obehag den skänker
som inte vi kan skaka loss.

För kan vi säkert veta?
Vi börjar ovisst leta
ett tillförlitligt svar
på vad som våra öden
berett för oss i döden
och vad vi där ännu har kvar.

Men glömmer bort att böner
befria kan Guds söner
och döttrar om de lär
att om de vill det bästa
för sig och sina nästa
får de välsignelsen, så kär.

Så lägg dig du att sova
för jag kan trygg dig lova:
Du vaknar upp igen.
För skulle klockan klämta
och döden snart dig hämta,
så vaknar du i himmelen.




Bunden vers (Rim) av David Unger
Läst 352 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-05-15 06:45



Bookmark and Share


  lux et veritas
Lite mera melankolisk denna dikt än ettan. Det jag reagerar på är rimmet Guds söner och böner där det kanske kan tyckas lite ålderdomligt att exkludera, rent språkligt, det kvinnliga könet. applåd!
2011-05-15
  > Nästa text
< Föregående

David Unger
David Unger