Kvävande känsla bultade i trumhinnorna
Luften sipprade bit för bit
Trycket från mynningen skälvde genom kroppen
Så nära
Så kallt
Så fasansfullt

Fjättrade mot jordgolvet
Armar
Ben
Tvinnade med rep

Anade bränd lukt
Kände smärta under fotsulorna
Kräktes skriket som kastades ut

Våldsamma kramper rasade
Ryckte och slet huvudet ur led
Brinner utmed ben
Utmed armar
Magen
Brösten

Nej inte där
Snälla inte där

Rösten satt fast på väg ut ur munnen
Stoppad av lerig trasa

Blött överallt
Svett
Urin
Blod
Vatten

Kroppen ett enda hav av smärta
Oupphörligt

En stöt till
En till

Kroppen börjar domna
Trubbas av
Smärtan stänger av allt liv

Hämta mig härifrån
Ta mig ur denna kropp
Bort från denna onda fasans boning

Mörkret kryper närmare

Frisk luft når näsborrarna
En stjärna blinkar långt borta
Är lidandet äntligen förbi



© Susanne Angelöf