Den starka kroppen sprudlade
tempot ökade
värmen kittlade och rusade varje andetag

Rytmen dunkade blodet
sensuell närhet strök mina händer
vinden dök i näsborrarna

Lite mer kraft framåt
farten hissnade
hettan pulserade varje stöt

Sagolik mjukhet
tömmer oron
stillnar sinnet

Rusar i blindo
låter tilliten bära
förbi alla hinder

Skogen dunkar under dina starka ben
mil efter mil
bär mig

Min tanke blev din handling
vi var sammansmälta
till helhet

Ditt liv togs ifrån mig
mitt hjärta
min lunga
min tröst
mitt enda hopp
min bästa vän

I mer än tio år

Vila i frid
Älskade Trojka



(fullblodsaraben jag ägde tills nödslakten blev enda utvägen)









© Susanne Angelöf