Mitt blå augusti ville stilla frusen falla

Landa in i vindens fläktars ljus

Skuggors milda slöjors bris,

mot svepande havsvågors blänkande solstänk

Flyga bortom flykten

Fånga gyllene vävens dalar

Drömmande på ett livets bärande stenberg

Känna tanken..Jag älskar längtans vänaste ömma ros

Vännen nära sann o blid i hjärta o själ

Säga ett kärlekens menade ord..Jag behöver dig oändligt då som nu

Omkring mig blicken allena tiger

Blundar..Söker känna ett lugn, en stunds frid

Ty stående bakom stegen lämnad i svartdimmas slagtöcken

Bränner kölden sig bitande svårt inpå

Tomhetens sår efter sår

Djupa minnen år efter år

Eviga höljets sigill vida dagen tung mot skymd kväll likaså

Bland smärtsångens leende månögas lykta, lågan tänd

Sjunger bönvisan ontets nynnande önskedroppars gråt i gäckande mollton

Kring viskande vaggbädd av sökande själagårds sömnro

Handtröst söker värmens trygga vila mot hjärtbröstets tärande bördostenar

Där kring beströdd skyhög natthimmel stiger dansens glödande stjärnor ur askmolnens gråton o mörkrets djup

Ty mitt hällregns blå augusti ville längtan flyga stilla högt

Blicka sakta varsamt o omfamna fjärran

Känna drömmens lyckliga frihet på ett svävande himmelsmoln i norrsken

Vandra allena vännen tillsammans i stundens inre röst av lugn o frid

Mot enslig markstig i virvlande lövens nyanser o sprudlande fåglars kvittrande toner

Av ljuvaste doftande blomkvists granskog

Bland skimrande daggpärlors silverfjärilar o vackraste änglavingars  bokblads poesi