träden
omsvepta i dimma
en värld så hemlig
konturlös och tyst

att traska till bussen
och inte se vägen

de suckar
tung är lövskruden såhär års
så många tankar
de får bära om

heta somrar
kalla vintrar
bittra vårar

allt
sparas som minnen
innanför barken
som ringar