Poeter.se har, måste jag tyvärr meddela, drabbats av ett – jag drar mig inte för att säga det – ”poetiskt stolpskott”. En term myntad av Sveriges stora Poesi-Expert: von Humboldt Johnson. Batman lyder namnet på denne ””P O E T”” ifråga. Lägg det INTE på minnet, mina Herrar (och damer(PK)), ty Du/Ni kommer ha nytta av (vara Benägna & tvingade) att Radera det, namnet, därifrån inom Kort – ty dess bärare lär ligga begravd, någonstans, i sin egen avföring, fekalier i näsan, illaluktande, p.g.a. sitt smärre Skitdåliga diktarskap/författarskap. Som dock ännu ej hunnit ta avstamp – och jag är här, mina Herrar, för att förhindra att det någonsin blir något av denna kretin, Grobian, SverigeHatare, K/kommunist och Rasblandnings-idkare!

Jag citerar här dikten, med vilken Batman inleder sitt för allmänheten kända författarskap, i sin as-luktande helhet:

”Finns inget svenskt.
Bara inbillat.
Illusioner.
Tro på det om ni vill.
Men det skadar andra.

Jag kommer från Gotham City.
Ja, det stämmer.
Där har vi ingen Heidenstam.
Och ingen Adolf Hitler.
Bara en Joker, som man med stor enkelhet kan kasta på brasan.
Där hör han hemma.
Ingen Joker ska vara med i leken.
Jävla Joker.
Ad hominem leder aldrig till vinst.
Dock är det roligt, tillfredsställande.

Den som tror hon/han är svensk har fel.
Ty det finns inget sådant.
Illusioner.
Påhitt.
Hitte på.
Ja.
Idioti.”

Okej, nu är I A F idiotien avklarad; mitt Medvetande slutet, likt en mussla, och inuti mig (inom min Själ) har jag likt hur ett sandkorn, svald av Musslan, långsamt, med årens Gång, transformeras till en Pärla – Så har jag, Herrar, process-erat Åsikterna om Batmans ”D(d)ikt”.

En God In-Ledning i diskussionen vore att fråga sig: Vad är God Litteratur? Om man, som jag, säger som Så att God litteratur Slår An ett Ackord Inom Oss – Mej i detta fall, såklart (haha! tänk om jag sagt dej, slå an ett ackord inom dej! jag vet ju inte hur ett Ackord skulle te sig då ju, haha!) God Litteratur skall Till-Tala (Tala till) något Stort inom oss – Inom Människan. Något stort Inom Människan. Vad säger då Detta Pekoral-Avskräde till ”””dikt”””? Inget! Förutom det att vi, som Människor (Stor Människa) lever med Våra Illusioner tillintetgjorda av Kommunismens Fram-Fart. Nihilism, mina Herrar! Inte God-Tag-Bart!

”Finns inget Svenskt.” (Jag ber om Versal till Svensk, tack!) Redan första raden vittnar om det kommunistiska hot som texten utgör – ett hot mot allt Vackert, Skönt och Upp-Höjt. Och vad menar man egentligen med ”Finns inget Svenskt”!? Det vet vi ju, att det finns. Att det finns Svenskt. Så är det ju, ja, så är det. Det vi ju redan. Att det finns något sådant. Ja. Den är skriven på ett av honom själv påhittat versmått – ”skitmåttet” kallas det. I första hand kännetecknas det av en brist på förfining – allmänt känt som lakonism. ”Uteslutandet” av Svåra Ord beror till största del på att författaren ifråga INTE KAN några svåra ord. Författaren är helt enkelt Dum I Huvudet, och följaktligen oförmögen att skriva en intrikat och Stor-Artad text.
De gånger jag umgåtts med Batman, denna Idiot (inget jag I O F S sagt till honom, fejs-to-fejs), har jag Över-Svämmat av den Klockrenhet med vilken han fäller de mest Stor-Sint dumma iakttagelserna. Minnes-Bilder är som Tydligast från en inte Alltför Avlägsen Session vi båda MedVerkade vid; Modern svensk lyrik, hette denna Session. Batman var såklart helt på det klara med att det handlade om För-Fattare, att folk som Gick dit faktiskt hade något i Huvudet och inte var, som han själv, helt dumma i huvudet. Det första han säger är dock ”vad dumma alla verkar vara.” Och jag blir helt till mig, nära att utbrista (i hans ansikte) ”den enda som är dum, på riktigt, här, det är Du!” Jag säger det dock ej, håller det inom mig, låter det gro likt en Tumör.
Jag känner hur min upphetsning håller på att Gå Över-Styr. Jag återkommer inom kort med fortsättning. Publikationen av denna kritik Markerar inte Slutet på min Kritiska Gärning för att förhindra Kommunismens Fram-Fart.

Virgil Rasmus Apotemnosson / 11.08.25