~*~

Så långt hade hans djärva tal bortom all kontroll
Sin åhörarskara, då ibland dem Serafen
Abdiel, ingen annan där med mera patos dyrka'de [805]
Gudomen, och gudomligt bud åtlydde,
Så stod upp, och uti kännbart flammande patos
Strömmen av hans ilska sålunda sig mots'tte.

O blasfemiska argument, falska och stolta!
Ord vilka intet öra någonsin att höra uti Him'len [810]
Förväntat sig, minst av allt ifrån dig, otacksamme
Som dig placerar så högt ovan dina Jämlikar.
Kunna du medelst gudlös smädelse fördöma
De rätta Dekret ifrån Gud, förkunn'de och besv'rna,
Att inför hans ende Son med rätta förs'dd [815]
Med Konungslig Spira, skall varje Själ uti Him'len
Sitt knä nedböja, och i denna rättmätiga hedran
Honom bekänna såsom rättfärdig Konung? orätt du säga
Uttryckligen orätt, att binda medelst Lagar de fria,
Och jämbördig över jämbördiga låta Styra, [820]
En ovan alla med oefterträdd makt.
Skall du då skapa Lagar åt Gud, skall du disputera
Med honom om frihetens fördelar, som skapade
Dig såsom du är, och gav Him'lens Makt'r sin form
Som han där önskade, och begräns'de deras väsenden? [825]

John Milton 1667

LPWJ svensk version 01/09/11

Förlorat Paradis: Bok I - V (J.Milton)