Vid bergets fot rann livet
Raspet från reservoarpennan ekade i det avklädda rummet
minuterna tickade obönhörligt i allt snabbare takt
röken stack i ögonen och suddade papprets kanter
texten flöt i vida cirklar
plumparna fler och fler
svetten pärlade
måste skriva det sista
ifall det inte..
Gardinens trasade fåll fladdrade taktfast mot vindens fasta slag mot pulsens stegrade trumma mot tiden som rann i allt stridare ström utmed golvets sträckning mot trappan ner i gyttret av myllret av allt som var kvar av det som inget var kvar av allt som funnits där före
Då....
Myggnätets knut slöt sig mot sängens vita spetsar som spretigt fingrade mot den randiga mattan
svepte i lätta vindpustar draperingen tätare
omslöt mönstret
för att mjukt bölja och blottlägga rand på rand
vilsamt sus i det varma solströdda rummet ovanpå
värdshuset innanför den blomstergärdade gatan i byns mitt
där på torget i de ljumma himlarnas lilla stad
där bergets fot skuggade
där solen nådde då och då
där kvällen randade rödkantade skuggor
till nattens möte med dagen blev fulländad
Men....
Raspets eko vittrade bort när röken låg tätare
ropen ekade högre
ekot av liven som rann utmed torget
tumlade utför backen ner mot bergets fot
där skuggan ännu vilade
Där solen ännu inte trängde genom
röken som rann utmed bergets fot
i myllret av livet som släcktes bit för bit
Pennans raspande anades knappt
handen vacklade på väg mot bläcket i hornet på den nötta träskivan
oändligt långsamt landade en pärla bläck på läskpappret
spred ett obestämbart mönster
blicken tycktes hänga på bläcket som stretade åt olika håll
formade en stjärna
en blomma
Orden på pappret vittnade till de som kanske skulle komma
vad som hänt i den lilla staden vid bergets fot
vad som hänt alla de som myllrat och tumlat och runnit utmed bergets fot
vad som hänt när raspet blev eko till ljudet från alla de som livet runnit utmed berget fot
vad som hänt där denna tid där vid livets fot under bergets skugga
det som hände när tiden flöt med livet ända fram till bergets fot