du osynliga farliga fiende
du förändrar min faders leende
du skiftar hans personlighet
på den som i livet alltid varit på ett sätt

en gudagåva är det att få ha
en far som lever och mår bra
var tacksam du som slipper
för det förändrar så mycket

men allt är inte ont som ändras
för den tysta timida fadern
är nu bullrig och vill ha sin del av kakan
det som vändes inåt
kommer nu ut, ibland outspätt

stroke har tagit min far
modellerat om honom
till ärlig rak och rar
känslosam

men det som följer mig nu dag som natt
är rädslan för att nästa skall bli den sista

men du ler bara tappre far, orädd glad och klar
knäppta händer i en bön
du är aldrig ensam