~*~

Eller Naturen; Gud och Natur likadant befalla,
När den som regerar är den mest värdiga, och överträffar
De som han styra över. Detta är slaviskhet,
Att den ovise tjäna, eller den som uppror haver
Gjort mot sin mer värdiga, såsom dina nu tjäna dig, [180]
Men själv ej fri, utan till dig själv förträl'd;
Ändock simpelt våg'nde att vår't ministerium beklandra.
Regera du uti Helvetet ditt Konungadöme, låt mig tjäna
Uti Him'len Gud den evigt helige, och hans Gudomliga
Påbud åtlyda, de mest värdiga att åtlyd's, [185]
Dock Kedjor uti Helvetet, icke Riken åvänta: under tiden
Från mig återgäldat, det som tidigare du sagt, ifrån flykten,
Detta välkomnande av din gudlösa Sköld emottag.
Sålunda talande, uti ädelt vingslag han högt upphöjde sig,
Där han icke svävade, utan medelst sådan hastighet och sådant stormande han föll [190]
Uppå den stolte Satans Vapensköld, att ingen synförmåga,
Eller den av rörelse utifrån rask tanke, kunna mindre skada
Uppå hans sköld förhindra: tio stora steg
Han sedan drogs tillbaka; det tionde uppå sina knän
Hans massiva Spjut upprest stod; som om uppå Jord [195]
Vindar under marken eller vatten banande sin väg
Sidledes, hade undanf'st ett Berg ifrån sitt säte
Halvt nedsjunken med alla sina Pinjeträd. Förvånan gr'p 
De Upproriska Troner, men än större Vrede att skåda att
Sålunda gäckad's deras mäktigaste, för oss fyllt utav glädje, och tillrop glada, [200]

John Milton 1667

LPWJ svensk version 30 Nov 2011

Förlorat Paradis: Bok VI (J.Milton)