En speciell känsla kan komma över mig då jag kommer hem till en gapande tom lägenhet efter samvaro med närstående eller vänner, speciellt då jag varit bortskämd med att ha haft många närstående omkring mig i åratal.
Att tränga igenom ensamhet
Då nu detta återigen hände mig i går kväll påminde mig Gud om ett tilltal från Gud som jag fick av en vän i bön för mig 081025
Herren kom med ett stort duntäcke fullt med välsignelse och vila och hur jag blev insvept i detta.
Jag satt där och bara njöt av Herrens härlighet och sedan blev alla fjädrarna mina egna och jag lyfte så mot höjden med orden: "Herren är med dig i allt vad du gör!"
Då det redan var sent igår passade jag på att klä av mig och krypa till kojs under det ljuvliga duntäcke som min äldsta dotter förärade mig för en del år sedan.
Där drömde jag mig bort och föreställde mig att jag flög in i Guds famn för bestående vila och ro.
Jag försöker nu behålla den visionen i sinnet.
Nästa text
Föregående
