Jag såg röken från fabrikerna, när jag vandrade hem. Över taken håller solen på att slockna, medan månen tar låga. Ännu en dag förfaller, medan en ny dagas. Vart tog livet vägen? Jag har förlorat så mycket, sådant som jag trodde skulle vara för evigt.

När jag går på landsvägen och sparkar ölburken framför mig, och visslande tar mig framåt. Då börjar jag sakta le mot skyn, mot en klarblå himmel. Och medan vattnet kring ön träffar mig med sina saltstänk, är livet inte så dåligt ändå.