Allt jag vill är ju att vara human
att vara den finaste människan
bredvid finaste dig

Men vi båda är ju svin
Och på så vis förtjänar vi varandra,
när vi hos alla andra,
är vår stads största fel

Ja, på samma sätt sugs vi
längre och längre in
i samma sjuka tomrum

I det eviga gapet,
att gapa efter sällskap
att fylla platsen bredvid i sängen

och jag missar ju poängen
när jag kallar dig självisk

Jag har ju gjort,
och gör,
detsamma själv
Samma skälvande

hjärta
återfinner vi i varandra och han den tredje

och den sjukliga smärta
jag orsakat