I natt är vinet min vän, och sorgerna min verklighet. Dränkt, och nergången i dekadens och mörker ropar jag till dig. Du är rösten av sol, kärnkraft, och likt gravitation drar du dig till mig.

Nu är jag här, framför snöstormen, regnet och helvetes nätter. Du fullständigt knockar mig och problemen jag haft krymper till atomer, när du står framför mig. Vägen som tidigare kantas av bilkraschar är nu likt en autobahn med full styrka ovan bergen, ovan molnen.