allting är klätt i sammet
jag drömmer om barnhänder
änglabarn

det bodde en gång ett barn i min blick
nu bor där bara katastrofer

människor som
utställningsobjekt
i glasmontrar

svarta floder ur munnarna
ängelns vinge rödprickig
guldet sinar i brunnarna
huden lika spröd som stickig
rodnader, förkolnader
mina ögonvitor blodsprängda
jag blir hög av syre
livet skrämmer mig
underverket skrämmer mig
urkraften
och själen som ett gigantiskt urverk