Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rädslans inre

Tårarna rinner
Alltid
De kommer aldrig att försvinna
De lämnar permanenta streck efter sig

Och jag blundar
Rädd för vad mina ögon kan se
Rädd för att du ska komma och se mig såhär
utan mitt skyddande leende på läpparna
Du skulle inte förstå varför jag gråter
Du är inte rätt person

Det gör ont
Jag vill inte ha din arm runt mina axlar
Men ändå låter jag den vara kvar
Jag vågar inte ta bort den

När jag hör skriket som
bryter tystnaden om natten
förvånas jag när jag upptäcker att det är mitt skrik
Jag biter ihop käkarna och fortsätter låtsas

Du skrämmer mig
Det är inte din arm jag vill ha runt mina axlar....
men ingen annan vill ha sin arm där
Du vet det och jag vet det
Så jag fortsätter att gömma mig
Gråta när ingen ser
Blunda för att slippa se
Skrika när ingen hör

Fy fan vad jag hatar dig.
Det är dit fel att det är så här…




Fri vers av FanaticaNr1
Läst 364 gånger
Publicerad 2004-08-05 03:21



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

FanaticaNr1
FanaticaNr1