Rädsla för att känna
mer än lust
och vi flätar in nattens dagg till våra sametslena drömmar

Ser du kristallen i min bröstkorg
och jag såg mer än vad jag önskat
Vi slår i otakt
Spänner axlar och ryggmuskler
beredd på dina slag

Rädsla för att känna ljuset mot nästippen
då när sprickorna i hatet tillåter
vikten av ditt hjärta vibrera mot mitt högra nyckelben
och solen steker trappsteg av marmor
önskar kanske ibland
att jag fann dig

Jag har bedövats
inför galenskapen
har jag knäböjt
och låtit förtrycket rycka mina rötter

Kan du finna skönhet i spillrornas tempel
Min trädgård grönskar bara under korta sekunder
av frysta ögonblick
då med solnedgången tryckt mot mina ögon
och mina kvävda skrik trycker sig
ut ur min kropp
genom mina armar
till mina händer
och ut ur mina fingerspetsar
ner i den jord där jag gräver

Inbillar mig att jag köpt mig fri
varit fängslad här så länge
och förträngt de revben
från var jag skapades

Om du fanns nära

om du fanns
nånstans


Jag sparar hjärta
bedövad inför livet

Finn mig