Du säger att du aldrig sett gryningen, för den försvann innan du öppnade ögonen. Du ligger i sängen med ditt hjärta skavande mot sängkanten. Var är du nu? Det känns att inte veta, men att undra kan bryta dig itu.

Det kunde varit vi för alltid, men något slogs sönder längst vägen. Jag undrar var vi skulle ha varit idag, om inte natten skymde solen, och snåren blev för krångliga.