Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kl 02.56 en alldeles vanlig, fast ändå annorlunda natt.


Sömnlöshet

Vaken mitt i natten,
alla sover runtomkring.
Försöker tvinga mig tilllbaka
till drömlöshetens stilla ro.
Min kropp vägrar samarbeta,
vägrar att kommenderas
av förnuftets saklighet.

Tankarna tar sig utrymme
när inget annat pockar på.

Där ute i den kalla, mörka natten
finns det fler som jag.
Människor som hålls vakna
av själens outtröttliga ältande.
Människor som,
liksom jag,
inte finner sömnens fridfullhet.

Fast jag äger den insikten,
känner jag ändå,
ensamhetens sköra vingar
fladdra förbi mig
där i mörkret.
Nuddar lätt vid min kind
innan den slår sig till ro
i mitt ekande bröst.
Kittlar mig, påminner mig
så att jag omöjligt skall
finna min ro.

De få timmarna som är kvar
till gryningens vaknande
blir till tusentals sekunder
av självrannsakan
där tankens klarhet inte
visar mig någon barmhärtighet.




Fri vers av Poetica
Läst 392 gånger
Publicerad 2006-02-17 03:09



Bookmark and Share


  Peter Stjerngrim VIP
Ensamheten är som allra tyngst att bära när det är som allra mörkast ...
Men å andra sidan är det lättare att tänka klart i ensamheten
när alla andra sover - ty då är inte ensamheten lika uppenbar
som när dagen fylls av all den vakna samhörighet som omsluter och bekräftar kontrasterna mellan vad som finns men kanske inte är där just vi för stunden är ...
Att krypa ner alldeles själv i en kall, tom och ödsligt ensam säng och i vetskap om att den kommer att vara lika ensamt kall och ödsligt tom när man vaknar ... är inte precis det som jag allra mest saknar ...

Finns nog många perspektiv på sömnlöshetens förutsättningar - Du förmedlade några av dem på ett sätt som i alla fall fick mig att inte känna mig lika ensam med min vakenhet i denna tidiga timma alldeles innan gryningens allra första strimma fått mig att komma till ro nog för att kunna krypa ner och sova några trygga timmar i mitt lilla bo ...
2006-02-17

  O_regelbunden
Jopp... kul att fler än jag tampas med sina nattdemoner. Fast samtidigt kan natten vara underbar, lr ÄR underbar i mitt tycke =) Skön text att läsa såhär innan nanna- time. Gonatt / insomnia
2006-02-17

  Q999Q
Vilken enastående dikt!
Du förklarar för mig så jag vet hur jag känner det.
Helt makalös.

"Fast jag äger den insikten,
känner jag ändå,
ensamhetens sköra vingar
fladdra förbi mig
där i mörkret.
Nuddar lätt vid min kind
innan den slår sig till ro
i mitt ekande bröst.
Kittlar mig, påminner mig
så att jag omöjligt skall
finna min ro."

-Är ju bara så klockrent
2006-02-17
  > Nästa text
< Föregående

Poetica