![Poeter.se logo](media/img/gui/poeter_logo.png)
![icon](media/img/gui/bg_top.gif)
![](media/img/gui/line.png)
Stjärnfall
En stjärna är min längtan en stjärna är mitt mål en stjärna i himmelen den höga Vad bryr jag mig om världens oro eller prål den lockar mig den förför mig föga
Jag går här allena en stjärna utan ljus jag går på en ödlig strand jag blickar mot stjärnhimlens flämtande brus jag håller ut min hand
Kanhända en natt när timmen är sen en stjärna faller ned i min hand den blir då min strålglans den blir mitt hopp den lyser mitt mörka land
Jag bär den som en krona en tiara en krans den lyfter min ande min själ upp till de andra stjärnornas dans de som lyser så milt o vill mig så innerligt väl
Där valsar vi runt i en ömsint ring av kärlek o värme o tröst o lämnar på jorden alla mörka ting av kyla o vinter o höst
Ohh ljuva stjärnmö du strålar så klart vinkar genom kylan hård få bli en av dina flammor vore underbart en opal i din glittrande bård
Jag faller på knä denna frostiga natt för ljusets Gudinna med charm hon pekar på mig med sin tindrande skatt gör mig lycklig upplyst o varm
Bunden vers
(Rim)
av
Bo Himmelsbåge
Läst 168 gånger och applåderad av 1 personer Publicerad 2013-01-20 23:22 ![]() |
![]() ![]() ![]() Bo Himmelsbåge |