den okända kontinenten är inte så
främmande mer
för paradisflickan
de mjukstängda ögonen är
öppna och
myterna om lejon och vargar
med känslor
känslor och drömmar
var bara fabler i en dåres fantasi
men immun är ingen
verkligen inte paradisflickan
inte ens människor med skottsäkra
kevlar drömmar

den okända kontinenten har invånare
med trix och knep
löftesidéer spelade på främmande
men ack, ack så bekanta instrument

lockelser och villfarelser
kryddar stegen som leder mot
hettan i hjärtslagen
”detta har jag drömt om länge”
blir ord
ingen kan neka i dessa
okända länder
där barfotabarnen kan leka genom
ljusa och mörka dagar och dygn