Nu har du skrivit allt och lite till
men ändå ser du inget slut.
Du sjunger på en tröstlös drill.
Ditt hjärtas svala längtar ut.
Den söker röst i själva livet
och nåt som släpper vingen fri.
För bortom allt som blivit skrivet
är längtan efter amnesti.

Nu har du skrivit allt men ingenting
för allt är redan sagt förut.
Du cirklar i en sluten ring
och finner inga vägar ut.
Och vilse på det vida havet
där allt är våg som följer våg,
blir dina ord i djup begravet -
för detta blir din epilog.