jag svor att aldrig någonsin falla
mellan alla rader och stolar
systemet kom ifatt och begravde
alla anledningar till framsteg och framgång

det var spår av en helt annan tid
när saker var hanterbart på ett annat plan
nu är allting så äckligt ouppnåeligt
man är dömd att ta tusen steg tillbaks

det var kanske straffet för att man valde storstan
man kanske skulle ha stannat kvar med alla vintrar
det kanske fanns en mening med alla protester
en mening med alla hot om svek

det var spår av en helt annan tid
när allting inte var märkt av egoism