Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
När det var vår och solen sken och jag trodde det skulle bli vi. Innan sommaren kom och svepte iväg allt, innan hösten kom och misslyckades i sitt försök att sopa ihop allt igen.


Våra ben möts under bordet

Våra ben möts under bordet
Plötsligt tappar vi båda våra ord
Flyttar oss nära nära
Men inte för tätt inpå
Och du finns i mina tankar
Varje timme varje dag

Du sätter eld på mitt hjärta
Och det skrämmer mig
Hur du lika lätt kan förvandla det till is
Genom bara några ord
För jag är så bräcklig, så skör, för allt vad du gör
Så hopplöst förblindad av dina goda sidor
Att jag inte ens bryr mig om de dåliga

Och jag vill bara vara nära dig
Nära dig

Så nära dig

Jag längtar och jag suktar
Och jag kan inte förstå
Att mitt hjärta numera slår för två




Fri vers av ständigtkaos
Läst 366 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2013-09-25 19:28



Bookmark and Share


    Elisabeth Nilsson VIP
Fantastikt! Sårbarhet och längtan pulserar i varje ord i din text!
2013-09-26

  CarlCatharsis
fullständigt ->fantastisk<- !!! vilken feeling man får
2013-09-25
  > Nästa text
< Föregående

ständigtkaos
ständigtkaos