vaknar på söndagen
av att ena katten hoppar
på min sovrumsdörr
jag springer upp
och är helt naken
brukar sova med
nattlinne
och låsa dörren
innnan jag lägger mig

klockan är halv elva
jag går upp
i badrummet står
mina ytterskor
i badkaret inneskor
jag har GLÖMT
tvätta av ögonsminket
vilket heller aldrig hänt

på fötterna ser jag
ett par korta sockar

idag är jag
en helt annan
så snäll så mild

det har hänt något
saker i handfatet
som om jag letat
efter undermedel

vet att jag inte
festade mycket igår
däremot tog jag
ett glas vin
och en liten öl
väldigt snabbt
innan jag for
ovanpå tidigare
alvedon

nu är det givmild
högmässomusik i p1
som jag brukar
stänga av
denna dag
predikan av unga

har aldrig tankat
mobilen så mkt
som igår kväll

nu är den inte
i kvar i fickan
eller i handväskan
där jag letar
gång på gång

minns inte om jag
använde garderoben
för inhängning

pratade med vänner
en del som bor nästgårds
och alltid är där

blev det för mycket
att sikta på kvällen
och en gammal väninna
som bara blev skogstokig
och drog in sin pubkväll
för folk på ett söderställe
i sista minuten
för att en enda anmälde sig
med säkerhet
och flyttade tiden hit och dit
(inte jag!!!)

förklarade sitt beteende
med en inre osäkerhet
som lutade sig mot
felaktiga grunder

svårt ana vem som bär
på detta djup inom sig
något vi kanske i oss
redan som alldeles nya i livet
men lär oss av någon anledning
att vi inte får visa det

fast ärligt
nog känns det ibland
i andra och oss själva
som en parentes
i luften

osynligt talande
lämnar en obehaglig
råtta på golvet
som ingen vill se

då träder en underliggande
ilska upp i stället
för en del byter
rädslan kläder

precis som stressen
att inte hitta mobilen
gör att vi inte letar
på riktigt rätt sätt

Nästa dag låg den
precis där jag letat
allra mest

i min handväska

saknar ord
för denna till synes
obetydliga tingest
som kan ställa till
så mycket besvär
och funderingar
om demensen
alzheimern
bara helt fräckt
lagt locket på
mitt vanliga liv

ska man bli glad
av att hitta sin stressmotor
eller är det en vink
om att vi lever helt fel
och hur många
svarar ja på den frågan

magkatarren gör det
åtminstone
nu blir det åter
mjölk i kaffet
och låten
jag mår så illa