Följ ande är taget ur en bok, införskaffad för någon vecka sedan, väl överens stämmande...Med hens driv ande...


De oupphörliga förändringsförloppen, varav vår tillvaro består, medföra att funktionernas arbetsbasis ständigt undergå förändringar. Många av dessa förändringar försiggå så långsamt, att vi lägga märke till avvikelserna först efter flera års förlopp; i andra fall ge de sig till känna såsom tvära omskiftningar.

Dessa förändringar i livsunderlaget kunna jämföras med att en fotgängare till följd av sina rörelser oavbrutet förflyttar sig över ny mark och kommer till förändrade omgivningar. För att få ett gemensamt namn på de här omtalade förändringarna av vårt kontinuerande jag kallar jag dem tillryggaläggelser.
Dessa äro de verkliga stegen i vårt livslopp. Man kan säga att vi befinner oss på marsch både kroppsligen och andligen, änskönt vi kanske icke röra oss ur fläcken. Tillryggaläggelserna försiggå i kraft av en växelverkan mellan struktur och funktion.

Några exempel på jagets tillryggaläggelse skola här omnämnas. Vi åldras ständigt, varje dag närma sig våra olika organ förlusten av sin förnyelseförmåga, i det att upprätthållelserna, vilka utföras av själbevarelseverksamheterna, icke till fullo täcka det dagliga slitaget. Avlägga vi ett löfte att företaga ett inköp, så försiggår det förändringar hos oss, vissa av våra föreställningar äro annorlunda situerade efteråt än förut; genom löftet har vi, bundit oss, genom inköpet har vi utfört en föresats och därigenom, avfärdat, densamma. Att följa med tiden, som det heter, innebär att notera sig de inträffade förändringar till minnes och att anpassa sig efter de nya förhållandena; detta är tillryggaläggelser, varigenom tankar och handlingar bliva bragta i ett annat läge än förut. När vi mottaga en underrättelse, som utöver inflytande på någon av våra angelägenheter, eller när vi komma till rätta med en sak, som vi icke tidigare voro på det klara med, inträffar en omläggning av våra avsikter uti ifrågavarande punkter. Bli vi förnärmade och kanske senare mildare stämda, så är det strukturförändringar ( Ompräglingar av vitaliteten ) som vi undergått.

Dessa exempel visa med avgörande tydlighet att våra mentala upplevelser-- varmed jag förstår de psykiska förloppen i förbindelse med de motsvarande fysiologiska nervprocesserna--medföra verkningar. Tillika torde det vara klart att de omtalade förändringarna omöjligt kunna framkomma genom att de föregående upplevelserna inverka direkt på de senare följande. Mina upplevelser igår kunna icke som funktioner betraktade i minsta mån ingripa i mina upplevelser i dag, då gårdagens funktioner för länge sedan upphört att existera. Orsaksförbindelsen måste vara en indirekt, genom ett mellanled, och detta mellanled måste tydligen vara strukturen, det kontinuerande jaget. Endast på denna omväg kunna tidigare funktioner inverka bestämmande på senare mentala förlopp.

Av detta påvisande kan man draga eb betydelsefull slutsats. Psykologiens huvuduppgift, som består i att skapa insikt i de dynamiska förhållandena inom medvetenhetslivet, kan icke lösas på annat sätt än genom att man arbetar med psykologiska element som omfatta: 1 ) Ett psykiskt förändringsförlopp, 2) det därtill knutna fysiologiska förändringsförloppet, 3) den fysiologiska arbetsbasisen (strukturunderlaget) för dessa bägge förloppsarter. Genom att man fortsätter med denna metod, som hittills varit förhärskande inom psykologien och genom vilken man inskränker betraktelserna till de psykiska företeelserna, "såsom ett ting för sig", torde man icke icke kunna uppnå stort andra andra resultat än de klassifikationer av mevetenhetenlivets "innehåll" ; vad man på denna väg kan få veta om de dynamiska förhållandena kan endast bli fragmentariska och löst. Kräv av psykologerna upplysningar om de dynamiska förhållandena! Vad kunna vi ha för användning för indelningar och namn på våra mentala upplevelser? Utöver det rent språkliga värdet äro särläggningar, indelningar och beskrivningar endast förelöpare för en verklig psykologi.

Bortse vi från de tillryggaläggelser, som vi sakna herravälde över, så få vi praktiskt sett tvenne slag av liv att välja emellan: upprätthållesleliv och omdaningsliv. Upprätthållelseliv eller själbevarelse kallar jag livet, när rörelserna i det närmaste leda tillbaka till ett tidigare tillstånd, t. ex, när vi äta oss mätta och åter bli hungriga, eller när vi arbeta oss trötta och senare genonm vila eller förströelser återvinna krafterna. Detta är marsch på stället. Omdaningsliv kallar jag livet, när vi genom våra upplevelser förändra vårt jag i en eller annan punkt. Dessa förändringar kunna försiggå i riktningar, i och med vilka vi stärka och förbättra vårt jag, t. ex. genom att vi på allehanda sätt uppfostra oss själva till större duglighet ökad kunskap och bättre överblick. Men förändringarna kunna också försiggå i motsatt riktning, t.ex. när vi försvaga oss genom överansträngning, eller när vi så småningom lägga oss till med demoraliserande vanor, t.ex. begivenhet till dryckenskap. Här ska emellertid blott den inbördas olikheten mellan upprätthållelseliv och omdaningsliv belysas.

Det typiska upprätthållelselivet anträffa vi i det levnadssätt som benämnes vaneliv. Upplevelserna sammansluta sig till att bilda ett kretslopp, varför vanelivet betecknas som stillastående. Det är dock ett misstag att denna konservatism i de personliga strävandena nödvändigt måste medföra ett trögt och slött liv. Upprätthållandelivet kan mycket väl ha saft och kraft. Även om rörelsernas samlade resultat är ett olikartat fram-och-tillbaka, kunna upplevelserna vara starka och livfulla. De behöva icke heller röra sig i trånga kretsar. Upprätthållelselivet kan bjuda på stora uppgifter, starka önskningar, t.o.m. på heroiska handlingar. Upprätthållandet av det bestående kan vara rikt på omväxling. Det är med andra ord egentligen icke levnadssättet utan människan personliga beskaffenhet som är bestämmande för värdet och livsfylligheten. Även i små omständigheter, under vardagliga och till synes föga intressanta förhållanden kan en vaken och trofast människa fylla sina dagar med upplevelser, som skan varken styrka eller friskhet. De små vardagliga ödena äro genomgående långt ifrån de minsta ifråga om kvaliteten.





Fotfolksnot: Eventuell fortsättning följer... Under tiden kunna skapskanalens reprisering i dag klockan 11.00, ses i förbigående... Rörande det poetiska hjärtats vet en skapligt styr ande...Ock, såsom vanligtvis hänvisas för vidare beaktande till Democracy Now där Amy and her crew will give all of you a resumé of what´s up, around the globe and when to give mr.Assange/ Wikileaks, and well in course, mr. Snowden free...