Man lämnade dig där ute
Bland stjärnors tindrande glans
Så att du kan drunkna i dess skönhet

Du kämpade så hårt
Men ändå hände det

Fasa
Fasan kommer krypande
Vinden river och sliter i förkolnade rester

Runtomkring dig tindrar stjärnorna
Medan livet går vidare

Blå ögon stirrar på dig i mörkret
Panik kommer krypande
Tänder lampan men ingen finns där

Du skakar av skräck
Vrider huvudet mot klockan
Men ögon träffas av ett konstant mörker

Paniken stiger till ett skri
De blå ögonen lyser i mörkret

Du vaknar med ett tjut av förtvivlan
Och stirrar ut mot en sol förgylld trädgård
Men de blå ögonen lyser

Ett fragment av ett minne…