Det handlar om att
den killen jag träffat på förut
kom aldrig tillbaks
verkligheten
Du var en stjärnfall som kom ner till mig
Kära du...
Du kom ner plötsligt
som en stjärnfall
ner från rymden
till mig....
och gav mig dina fina ord
till mig
och dina varma händer
hållde vid
mina händer
tills de blir mjuka
och vandrade
med mig
våra ögonblicks
möts
av stillsamms
och tysnadhet
och hållde oss
nära
och våra
läppar möts
och kysstes
över stjärnornas
mörkas grund...
Vi var med varann
ett tag
i ett tag.......
men plötsligt
försvann du
som ett rullande
tornardo
och kom inte
tillbaks....
Vandrade ensamt
och
Kollade upp
i mörkas rymd
med många
blinkade stjärna
och undrar
Vart tog du vägen?
vart är DU den bland Stjärnorna som sitter vid mörkas grund?
som hade kommit ner till mig från rymden?
När kommer du tillbaks??
tränger in
vid mitt hjärtat
av saknad
på den tiden
vi varit med varann
på kort tid.....