Han stirrar mig in i själen,
(tror han i alla fall)
vi ligger insvepta i samma täcke
våra blickar möts under samma tak
som vi byggt utav sängkläderna vi smutsat ner kvällen innan

Han ser helt klart rakt igenom mig
(tror han i alla fall)
med en så strålande klar blick,
ett leende som smyger fram så
tyst och försiktigt
och jag vet att han drömmer på tok för långsiktigt
"I höst bor vi i samma stad"

Ja, jag vet exakt och precis vad han tänker,
då jag själv legat på hans plats
I ett hav av ny förälskelse och frasiga lakan
så bär man sin längtan,
sina känslor och sin ängslan
utanpå sin nykyssta kropp

Han kysser mig så passionerat
(tror han i alla fall)
Stryker mina lockar,
stryker mina kinder,
stryker sig kvar i mitt rum trots
att jag ständigt påpekar
tidens gång

Han tror att han kan se rosa moln i mina ögon
när det i själva verket är det sedvanliga regnet
som sköljer bort de flesta