Ensam i sitt rum en flicka står
Ser sig i spegeln och fäller en tår
Känner sig så misslyckad som det bara går
Trots sin låga ålder på bara tolv år

Sliter av sig sina smutsiga kläder
Känner hur det svider på sina såriga händer
Hur mycket mer ska hon behöva tåla innan det vänder
Varför ser ingen signalerna hon utsänder?

Vad är alla rädda för att se?
Är det ingen som vågar öppna sitt sinne?
Är dom rädda att hon ska sluta le?
Känner sig ensam och övergiven

Kastar sig ner på den obäddade sängen
Känner hur smärtan gror sig långt in i själen
Letar fram rakbladet hon gömt undan i dagboken
Tittar på sina ärrade armar och gör det återigen