Än ekar i betongen

Den bortglömda sången

Om barnen som en gång här vandra

Med storslagna drömmar 

Som ingen kunde söndra

Maskrosbarn som med självklarhet klamrade sig

In i samhället...

Sången ekar, men nu i moll

Drömmar slagna sedan barnsben

Nedproppade i barnahalsar

Verklighet 

Något sker, i delad uppgivenhet

Vrede vaknar svårkväst likt eld i fjolårslöv

Ord för ord skall hoppet ges tillbaka

Handling för handling

Dröm för dröm!

Jag nynnar ibland betongen

Den hoppfulla nödrimssången

Vågar vägra strömmen

Kanske väcka den än hos barn slumrande drömmen