Färglösa nyanser

med ett godståg skenandes i huvudet
flyr jag mot svarta hål och stjärnstoft
får verkligheten att domna av
näsan ovanför ytan
kroppen bortom räckhåll
bortom löften och ankägg
apatin låter hålet
suga upp det damm som föddes
i stjärnsmällen vi sent ska glömma

Prosa av Carl R. Westerling
Läst 293 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2014-07-16 06:34

Skriv ut
Spara som PDF

Nitwitoddment Godståget i början blir en självklar konsekvens/effekt av stjärnsmällen i slutet. Snyggt jobbat med tiden där! 2014-09-04

Christine94 en riktigt vacker dikt med få ord 2014-07-24

Katinka Älskar förtätningen, stjärnstoffet och stjärnsmällen. 2014-07-17

M M Mannheim Skönt att höra att jag inte är ensam att känna närhet till begynnelsen. 2014-07-16

Bibbi Grattis till placeringen! 2014-07-16

Ingrid Trolle Djupt och berörande 2014-07-16

Lars Hedlin Starkt bra och djup! 2014-07-16

mickech Denna var mycket bra! 2014-07-16

Marita Ohlquist Bra text med djupt innehåll! 2014-07-16

Lindha W Gustavsson I dessa fina rader du skrivit ryms många tankar - bravo! 2014-07-16

anits Bra skrivet och tänkvärt! 2014-07-16