Liten text om skrivandetDet är intressant hur lite kontroll man har över de historier man skriver. Början är en idé, och som sådan okontrollerbar. Alla som har satt sig ner och försökt kläcka en idé vet hur omöjligt det är - idéer kommer av sig själva när man är mogen för dem. Eller inte. Textidéer är ofta kombinationen av olika element, till exempel en situation och ett tema eller en fråga. Som författare populerar man situationen med några karaktärer med kontrasterande agendor. Detta ges ofta mer eller mindre av grundidén. När man sedan låter de påhittade personerna börja agera kan vad som helst hända. De reagerar på varandras handlingar och repliker, yttre händelser påverkar dem och de får oväntade infall. Som författare styr man inte sina karaktärer. Man försöker leva sig in i dem, och fånga deras handlingar och repliker så sanningsenligt som möjligt. Det värsta man kan göra är att lägga repliker i munnen på dem. Då havererar ofta hela texten. Människorna måste få leva fritt i berättelsen man skriver och därmed är man protokollförare snarare än regissör. Jag förstår precis hur det var för Gud. När han väl hade skapat världen och människorna sprang de iväg och gjorde en massa saker han inte alls hade tänkt sig. Snart kände han inte ens igen sin värld. Intressant nog gäller något liknande även texter utan agerande karaktärer eller ens historia, som den här. De har sin egen logik, sina egna regler, som man som författare måste försöka följa så bra som möjligt. Man kan pröva olika upplägg och dispositioner. Har man tur kanske man hittar någon som passar ens intentioner, så att texten säger ungefär det man ville. Fast bättre är det att söka den starkaste och sannaste texten, även om den kanske påstår något helt annat. Faktum är att jag ofta blir överraskad över det jag skriver. Det är som om skrivandet genererar ny kunskap - men varifrån kommer den? Hade jag den i mig omedvetet, eller skapades den i själva skrivandet? Jag misstänker att skrivandet är för förståelsen av människan ungefär vad matematiken är för utforskandet av den fysiska verkligheten. Gång på gång under de senaste århundradena har forskarna räknat ut hur någon aspekt av världen är beskaffad. Senare har experiment och observationer bekräftat insikterna matematiken redan har gett. Så var det t.ex. med relativitetsteorin och diverse elementarpartiklar. Ju mer man tänker på det desto mer fantastiskt och hoppfullt är det.
Prosa
av
Peter Dickson
Läst 391 gånger Publicerad 2014-10-04 14:38 |
Nästa text
Föregående Peter Dickson |