mina fötter lämnar
märken svarta brännsår i
asfalten som en gång var
lika svart som mina
fotspår men som
blev grå
ungefär som jag
blev grå när du
stampade runt i takt
på mig och dina fotsteg
blev brännmärken
där någonstans ser du inte
hur tydliga dom är över
hela min hud

jag liknar lite asfalt nu
uppenbarligen och det
stämmer nog rätt så bra
för du trampar ju runt
där på mig och du
har henne i handen
och där hoppar ni fram längs
mitt asfalterade jag
som är lite som en
oänlig väg i en
labyrint med höga väggar och
jag har klaustrofobi men
vad bryr ni er om det och
kom och hoppa med
era små fötter på mig
det är lugnt jag är
bara en grå grej som
ingen ändå riktigt ser
bara ser igenom ni vet
som rutorna på bilar ibland
sånna man har om
man vill dölja nåt

nåt eller varför inte
någon jag gömmer minnen
och fantasier bakom en
grå fasad och ni kanske
går vilse i min labyrint förlåt
men det är inte jag som
går på er det är ni
som hoppar fram på mig
och stampa lite hårdare
så kanske jag hårdnar
för jag lyssnar på
hardened heart på högsta
volym men så fort
den tar slut så blir jag
lika svag som innan den
började så jag får sätta
igång den igen igen igen
igen och kanske en
gång till för jag vågar inte
sluta tänk om jag
trillar sönder lite någonstans
eller lite överallt tack
gode gud för
repeatknappen