stillhet, som i en fransk bildruta
klockan är tre på natten
du sover på min arm
och stjärnorna,
jag tror de hört våra viskningar
- vintern döljer ingenting
allt blir så mycket tydligare i snön

matematikern säger:
varje sandkorn på jordens stränder
har ett nummer
- ändå är de färre än stjärnorna
från andromeda till vintergatan

det finns med andra ord många som lyssnar

men vad säger vi då?
vad har vi att berätta?




Att vi lämnade spår i snön
som inga vindar kan blåsa bort

Att vi
en gång
vandrade här.